Gluten orsakar mycket lidande

Jag har levt glutenfritt i nästan halva mitt liv. När jag var 17 år diagnostiserades jag med celiaki. Det var under en rutin-koloskopi, som jag gör för att hålla koll på min ulcerös kolit och den ökade risken för tjocktarmscancer, som de upptäckte att jag knappt hade något tarmludd (vilket är det som absorberar näringen i maten vi äter). Att förändra mitt liv till glutenfritt var ganska jobbigt då. Jag minns att jag, två år efter att jag fått diagnosen, blev alldeles överlycklig när jag för första gången träffade en annan person som inte åt gluten. Det är mycket som har förändrats sedan dess.

Gluten är ett protein som återfinns i vete, råg och korn. Glutenintolerans eller -känsligehet uppstår när kroppen inte kan hantera det proteinet. Många (ungefär 20% av befolkningen i Europa) som är känsliga mot gluten vet inte om det eftersom symtomen är så varierande och komplexa. Vissa menar att många autoimmuna sjukdomar, allergier, astma, trötthet och många andra sjukdomar har sitt ursprung i känslighet mot gluten (läs exempelvis den här studien på ämnet).

Den här frågan är ganska kontroversiell men det vi vet är att när du äter gluten fast du egentligen inte tål det så skapas en inflammation i kroppen och det är aldrig bra. När jag först diagnostiserades berättade dietisten för mig om en patient hon hade som slutat äta gluten vid 87 års ålder. Två veckor senare kom hon tillbaka till dietisten och sa: Jag har aldrig vetat förrän nu hur det känns att vakna upp och känna sig utvilad!

Det bästa med glutenkänslighet är att det är enkelt att bota. Så länge du håller dig borta från gluten så kommer du att må bra (det är ju bara klister ”glue” som håller ihop brödet och vem vill äta klister?). De flesta labtester visar inte glutenkänslighet, endast celiaki, vilket inte alls är lika vanligt, så rekommendationen är att undvika gluten helt och hållet i 2-4 veckor. Märker du att du mår bättre, kanon. Om du inte känner någon större skillnad men däremot blir sämre när du äter gluten igen så har du en ledtråd där. Om du inte märker någon skillnad över huvud taget behöver du fortsätta söka för att hitta orsaken till att du inte känner dig på topp.

När jag lyssnar på min magkänsla och inte så mycket på forskningen är jag övertygad om att gluten är en viktig faktor i många av de sjukdomar och symtom vi ser i så många idag. Problemet är att även om forskningen nu faktiskt finns där ute så tar det i genomsnitt 17 år innan det accepteras in i sjukvården så vi kommer nog tyvärr se mycket lidande innan vi har kommit dit.

Vad säger din magkänsla?

I’ve been eating a gluten free diet almost half my life. At 17 I was diagnosed with celiac disease. It was while doing a routine colonoscopy, which I do regurarly to keep track of my ulcerative colitis and take tests for colon cancer, that they discovered I was almost out of villi (the small ”hair” on your colon that absorbs nutrients). Adjusting my life to a gluten free one was quite tricky at that time. I remember jumping up and down when I, two years after being diagnosed, met my first fellow gluten intolerant person. A lot has changed since then.

Gluten is actually a protein that you find in whey, rye and barley. Gluten intolerance or gluten sensitivity is when the body can’t handle that protein. Lots of people (around 30% of the population in Europe) who are sensitive to gluten don’t know it because the symptoms are so wide and complex. Some say that a lot of autoimmune diseases, allergies, asthma, fatigue and many more derives from gluten sensitivity (read this study on the subject.)

There is a lot of controversy around this subject but what we do know for sure is that when you eat gluten though you’re sensitive the protein will cause inflammation which is never good. When I was first diagnosed the dietitian told me about a patient she had seen who had gone off gluten at the age of 87. Two weeks later she came back to the dietitian saying: I’ve never known until now what it feels like to wake up in the morning feeling rested!

The best thing about gluten sensitivity of any kind is that it’s totally cureable. As long as you stay off gluten you’re fine (it’s just the ”glue” that keeps the bread from falling apart anyway and who wants to eat glue?). Most tests don’t show gluten sensitivity, only full blown celiac disease which is not at all as common, so the recommendation is to stay off gluten completely for 2-4 weeks. If you feel better, great. If you don’t feel instantly better but get a strong reaction when eating it again, well, there’s a clue. If you feel no difference at all, you need to keep looking for other reasons for you not feeling great.

When I trust my gut feeling not looking too much into the research I’m convinced gluten is a main source for a lot of diseases and symptoms we see in so many today. The problem is that even though the research is out there the medical system wait 17 years, on average, before it’s allowed to be taken into practice so in the meantime this could cause a lot of mayhem.

What does your gut feeling tell you?

IMG_3651
With all my love,
Helena

Jag är VD i mitt eget liv

Jag har verkligen övat på det här de senaste åren men det var Kris Carr som nyligen så fint formulerade det åt mig.

Jag litade blint på allt mina läkare sa åt mig i så många år. Om läkarna sa åt mig att jag var sjuk så kände jag mig riktigt sjuk. Om läkarna sa åt mig att jag var på bättringsvägen så var det så jag kände mig. Om de sa åt mig att vila så var det vad jag gjorde. Inte för en sekund lyssnade jag till min egna inre kompass.

Jag säger inte att läkarna alltid hade fel, men de hade inte nödvändigtvis alltid rätt heller. De kände inte mig, inte lika bra som jag. Och genom att ge dem all makt kände jag mig verkligen maktlös. Och maktlöshet kommer aldrig att vara bra för din hälsa.

När jag diagnostiserades med autoimmun hepatit så fick jag en av de allra bästa och mest framstående läkarna inom området. Han hade en riktigt fin meritlista men han fick mig aldrig att känna mig bekväm. Han lyckades aldrig lyfta mig eller ge mig hopp. Han kunde inte förklara för mig vad som hände och han kunde aldrig försäkra mig. Jag hade vid det laget mött min beskärda del av ”läkare-som-missat-lektionen-i-att-hantera-människor-och-känslor”, men av någon anledning fick jag nu nog. Så jag krävde att få byta läkare, vilket sköterskorna verkligen ifrågasatte eftersom han var expert på området. Men jag har aldrig ångrat det valet.

När jag några år senare bestämde mig för att gå min egen väg för att återfinna min hälsa var det inte svårt att inse att jag skulle behöva vara VD i mitt eget liv och min resa. Jag anställde rätt personer att hjälpa mig och jag var faktiskt ganska kräsen i rekryteringsprocessen, och jag lyssnade alltid framför allt på mitt hjärta. Jag rekryterade de bästa (och mest kärleksfulla) läkarna, de bästa funktionsmedicinska experterna, den bästa yogaläraren, den bästa terapeuten, den bästa näringsfysiologen, den bästa andliga vägledaren och den bästa personliga tränaren. Bäst för mig. Och jag säkerställde förstås att jag hade de bästa av cheerleaders och stöd runt omkring mig. Kort och gott, jag säkerställde att jag hade det bästa möjliga teamet för att hjälpa mig att läka samtidigt som jag själv behöll makten och ansvaret.

Om du är riktigt sjuk och svag kan det kännas övermäktigt att vara VD när du bara vill ligga under täcket i baby pose, men för mig var det här en av de mest empowering beslut jag gjort och det gjorde mig så otroligt mycket starkare.

I’ve really been practicing this one the last couple of years but it was Kris Carr who recently put this so beautifully put this into words for me.

For years I was blindly trusting in my doctors. If the doctors told me I was sick, I felt really sick. If the doctors told me I was getting better, that’s how I felt. If they told me to rest so I did. Not listening to my own inner guidance.

A few years later when I decided to go on my own quest for health I also realized that I was going to need to be the CEO of my own journey. And I hired the right people to help me and I was quite picky in the recruitment process, always listening to my heart first and foremost. I hired the best (and heartedly) doctors, the best fuctional practitioner, the best yoga teacher, the best therapist, the best nutritional coach, the best spiritual guidance and the best personal trainer. Best for me, that is. And of course, I made sure I had the best cheerleaders and the best support group in the world. In short, I made sure I had the best possible team to help me heal while still being in charge and taking full responsibility.

If you are really weak it can seem really overwhelming to be the CEO when you just want to lay in baby pose under your sheets, but to me this was one of the most empowering choices I ever did and it made me so much stronger.

 I’ve really been practicing this one the last couple of years but it was Kris Carr who recently put this so beautifully put this into words for me.

For years I was blindly trusting in my doctors. If the doctors told me I was sick, I felt really sick. If the doctors told me I was getting better, that’s how I felt. If they told me to rest so I did. Not listening to my own inner guidance.

I’m not saying the doctors was always wrong, but they weren’t always necessarily right either. They didn’t know me, not like I did. And by giving them all the power I felt really powerless. Powerlessness is never going to be good for your healing.

When I was diagnosed with autoimmune hepathitis I got one of the best doctors in the field. He had a really good resume but he never managed to make me feel good. He was never able to lift me up or give me hope. He couldn’t explain to me what was going on and he didn’t make me feel assured. I had met my fair share of ”medical-doctors-who-missed-the-class-about-dealing-with-feelings-and-people” before but this time, for some reason I had had enough of that. So, I demanded a change, though the nurses really questioned me, because he was an expert in my field. And I never regretted it.

A few years later when I decided to go on my own quest for health I also realized that I was going to need to be the CEO of my own journey. And I hired the right people to help me and I was quite picky in the recruitment process, always listening to my heart first and foremost. I hired the best (and heartedly) doctors, the best fuctional practitioner, the best yoga teacher, the best therapist, the best nutritional coach, the best spiritual guidance and the best personal trainer. Best for me, that is. And of course, I made sure I had the best cheerleaders and the best support group in the world. In short, I made sure I had the best possible team to help me heal while still being in charge and taking full responsibility.

If you are really weak it can seem really overwhelming to be the CEO when you just want to lay in baby pose under your sheets, but to me this was one of the most empowering choices I ever did and it made me so much stronger.


With all my love,
Helena

Ju mer jag förstår, desto mer förstår jag att jag inte förstår

Det här en ett av livets mirakel. Jag är inte klar och jag kommer aldrig att bli. I denna insikt ligger verkligen en skatt.

Jag har jobbat mig igenom min beskärda del av helande och personlig utveckling. Jag har gått många år i terapi, jag har rest både geografiskt och inåt, jag har läst böckerna och jag har gått kurserna, jag har reflekterat och diskuterat, allt med målet att förstå. Att nå svaren.

Det bästa är att när jag väl hittar svaren på en fråga så dyker en ny fråga upp. Jag har lärt mig att verkligen uppskatta det, jag har lärt mig att fokusera mer på frågorna än på svaren.

Jag vill utvecklas, att fortsätta lära mig. Jag vill alltid fortsätta att vara nyfiken och jag vet att jag alltid kommer att vara det för den finns inget slut, ingen absolut sanning och jag älskar det!

This is the true beauty of life to me. I’m not finished and I never will be. In this lies a true blessing.

I’ve done my fair share of self healing and personal development. I’ve been in theraphy, I’ve been in silence, I’ve travelled geographically and inwards, I’ve read the books and I’ve done the courses, I’ve reflected and discussed, all in the aim to understand. To achieve the answers.

The most beutiful thing is that whenever I find the answer to my question another question arises. I’ve learned to enjoy that, I’ve learnt to focus more on the questions rather than the answers.

I want to grow, I want to keep learning, I want to always stay curious and I know I always will because there is no end, no absolute truth and I love it.

IMG_3527
With all my love,
Helena

Meditation har enorma hälsofördelar

Ju mer jag lär mig om meditation desto mer förstår jag hur livsomvälvande det är.

Att ha en andlig rutin har visat sig ha en stor inverkan på människor som mirakulöst återhämtar sig från cancer. Jag läste en studie en som visade att personer som aldrig tidigare mediterat faktiskt ”stängde av” sina cancer gener efter bara sex veckors kort daglig meditation. (Jag rekommenderar verkligen att kolla upp Radical remission av Dr Kelly Turner – så inspirerande!) Andra studier visar att när en god natts sömn kan sänka din kortisolnivå med 10% så kan 20 minuters meditation sänka den med 30-40%.

Tänk vad meditation kan göra för dig!

När människor mediterar tillsammans uppnås dessutom något som kallas The Maharishi effect, det kan påverka hela samhällen. Det finns många olika studier som visar att den övergripande stressnivån i samhället sjunker med konsekvenser som färre brott, mindre våld i hemmet, lägre blodtryck och bättre livskvalitet, och det är på personer som inte ens själva deltar i meditationen.

Nyckeln till meditationens positiva effekter är att du lugnar ner dig när du mediterar, du djupandas, hjärtslagen lugnar ner sig och du säger emotionellt till dig själv Jag är trygg, jag är i kontakt, jag är i harmoni. När du känner dig så börjar din hjärna producera immunförstärkande ämnen såsom seratonin, relaxin, oxytocin, dopamin och endorfiner vilka alla ökar antalet vita blodkroppar.

Det finns många fördomar kring meditation; att det bara är för andliga nördar, att det är skitsvårt, att det är lätt att ”misslyckas” i meditation, att det tar tid, att du måste sitta på ett kallt golv i skräddarställning tills dina fötter somnar etc, etc, etc. Jag vill verkligen försöka förändra den inställningen till meditation.

Min dagliga meditation är djupa andetag genom min vänstra näsborre precis innan jag ska sova vilket är en riktigt effektiv avslappningsövning som jag använt de senaste fyra-fem åren. Men jag mediterar också på bussen, på flyget, vid kaffemaskinen på jobbet, på toa, på retreat, när jag cleansar och i min underbara mediationsgrupp. Jag håller just nu på med en 40-dagars meditationsutmaning som jag bara älskar så mer om det i en annan lektion. (Not: I överstättningen till svenska var det ett tag sen jag avslutade 40-dagarsmeditationen, men den var verkligen fantastisk och den har definitivt gett mig mersmak till mycket mer daglig meditation.)

Har du en meditationsrutin? Vilken är din favorit? Har du fördomar kring meditation? Om så, vilka är de?

The more I learn about meditation the more I understand how truly life changing it is.

Just having a spiritual practice has proved to have great influence on radical cancer remission patients and a study showed that a group of people who had never meditated before that did brief daily meditations for six weeks actually turned off their cancer genes. (Read Radical remission by Dr. Kelly Turner) Other studies show that while a good nights sleep can lower your cortisol levels of 10%, intense meditation for twenty minutes can lower them by 30-40%.

Just imagine what meditation could do for you!

The Maharishi effect is that when people meditate together it not only affects their own stress levels it also affects the whole society. There’s
lots of different studies showing that societal stress levels goes down with consequences such as lower crime rates, less domestic viloence, blood pressure going down and better life quality. All these effects on people not being part of the actual meditation.

The key to the many health benefits of meditating is that when you do any kind of meditation you calm down, you’re breathing deeply, your heart rate goes down and you’re emotionally telling your brain receptors that I am safe, I am connected, I am at peace. When you feel that way your brain start producing the immune boosting drugs seratonin, relaxin, oxytocin, dopamin and endorphins which are proved to increase your white blood cells.

There are lots of prejudice around meditation; that it’s only for the really spiritually enlighted people, it’s really difficult, it’s easy to ”fail” in your meditation practice, it’s time consuming, you have to sit on a cold floor with your legs crossed etc, etc, etc. I will do my very best to change those stand points.

My daily meditation practice is deep breaths through my left nostril before I go to sleep and this is a very powerful calming down method I’ve been using over the last four-five years. But I also meditate on the bus, on the airplane, by the coffee machine, in the toilet at work, at retreats, during cleanses and in my wonderful meditation group. I’m currently doing a 40-day meditation training that I just love so more on that specific one in another lesson.

Do you have a meditation practice? What is your favorite? If you have prejudice about meditation, what are those?

IMG_3656
With all my love,
Helena

Respektera vad min kropp behöver

Jag brukade göra vad de flesta gör. Hantera en huvudvärk med en tablett, om jag kände mig trött så fyllde jag på med koffein eller socker, om jag hade feber så tog jag en tablett för att kunna köra på. Men sen jag gjorde skiftet till att verkligen respektera min kropp och insåg att det faktiskt är det enda verktyget jag har i den här världen, så började jag att se det lite annorlunda.

Någon sa att att ta ett piller för de fysiska problem du har, utan att ta reda på rotorskaken, är som att stänga av brandlarmet utan att släcka elden.

Jag undrar om vi skulle behandla vår bästa vän på samma sätt som vi ibland behandlar våra kroppar? Tänk dig att en nära vän skulle komma för att prata med dig om sina önskningar och behov och du skulle svara genom att sätta silvertejp över munnen på dem. Skulle du göra det?

När min kropp visar mig någon form av symtom så försöker jag ta reda på orsaken till symtomen. Om jag får huvudvärk så kanske jag behöver dricka mer vatten, få lite frisk luft, stressa ner eller ta något att äta. Får jag feber så kanske jag behöver vila, lugna ner mig och låta det där viruset få passera igenom mig på ett naturligt sätt. En av de första sakerna jag fick veta när jag fick min autoimmuna hepatit diagnos var att jag var tvungen att sluta ta tabletter, oavsett anledning (även om jag samtidigt fick starka doser kortison och immunnedsättande cellgifter) eftersom alla dessa piller verkligen sliter på levern. När jag några år senare pratade med min näringsfysiolog sa hon samma sak, men nu utifrån perspektivet att ge kroppen en rättvis chans att hitta sin balans.

Lyssna först, försök hitta rotorsaken, sen bestäm vad du ska göra. Ta inte bara ett piller för att det är bekvämt och för att det låter dig fortsätta ignorera vad din kropp behöver. (Fall inte för skiten de miljardtjänande läkemedelsföretagen försöker sälja på dig, de kommer aldrig känna din kropp lika bra som du.)

Sen mitt fokus har varit att ge min kropp det den behöver varje dag, sen jag prioriterat att hålla den naturliga balansen får jag nästan aldrig huvudvärk, ont i magen eller infektioner, vilket jag hade ganska ofta förr (och det är för någon som faktiskt äter immunnedsättande medicin varje dag). Och när jag känner av något, så lyssnar jag noga, undersöker vad som kan vara orsaken och agerar i enlighet. Det jag behöver göra är ofta att ta en promenad, dricka vatten, göra yoga, få lite extra sömn eller något åt det hållet.

Jag säger inte att jag tycker att vi ska gå omkring och må skit när det finns hjälp att få, jag säger bara att ett piller oftast inte är rätt väg för att hjälpa kroppen att återfå balansen. Mitt förslag är att nästa gång du känner någon form av obehag från din kropp, ta en minut för att fundera på orsaken, sen kan du agera. Behandla din kropp på det sätt du skulle behandla din bästa vän.

I used to do what most people do. Treating a headache with an aspirine, if I felt tired I would fill myself up with coffee or sugar, if I had a fever I would take a pill to suppress it. But since I made the shift of really honoring my body, realizing that this is the only tool I’ve got in this world, I started to see it a little differently.

Someone said that taking a pill for whatever ache or physical problem you have, without figuring out the root cause is like shutting off the fire alarm without putting out the fire.

I question whether you would treat your best friend the way we sometimes treats our bodies? Imagine your close friend would come to you to talk to you about their needs and desires and you would respond by putting duck tape over their mouth. Would you do that?

Whenever my body shows some kind of symptoms I try to figure out the root cause. If I get a headache, maybe I need to drink more water, get some fresh air, stress down or have something to eat. If I get a fewer, maybe I need to rest, wind down or let that bug pass through my body in a natural way. One of the first thing I was told when I got my autoimmune hepathitis diagnosis was to stop taking pills for whatever reason (all though I was prescribed heavy doses of cortisone and immuno depressants) because it takes its toll on the body. When I, a few years later, consulted a nutritional practitioner she said the same thing, but this time in order to give the body’s natural balance a fair chance.

Listen first, look for the root cause, then decide on an appropriate action. Don’t just take a pill because it’s convenient and because it allows you to keep ignoring what your body needs. (Don’t fall for a the crap that the multi billion dollar medical industry is trying to feed you, they will never know your body as well as you do.)

Since my focus has been on giving my body what it needs every day, keeping the natural balance my first priority I hardly ever get a headache, or a stomach ache or infections, which I had quite often before (and that’s for someone who actually eats immuno depressants every day). And if I do, I listen carefully, investigate what could be the cause, then take action. The action often being going for a walk, drinking water, doing yoga, getting extra sleep or something like that.

I’m not saying I think we should be walking around feeling miserable when there are remedies, I’m just saying that pills are most often not the solution for getting your natural balance back on track. My suggestion is that next time you feel any kind of unease signal from your body, take a minute to try to figure out the cause of your discomfort, then act appropriately. Treat your body the way you would your best friend.

With all my love,
Helena

Make sure you find what’s inspiring you, and avoid what is tiring you

Vi behöver alla ta ansvar för att hålla en hög energi, både för vår egen skull och för att vi ska kunna göra nytta i världen. Jag tror att att hitta det som verkligen inspirerar dig är en andlig praktik som alltid kommer att säkerställa att du har en hög energi. Ordet inspiration kommer trots allt ifrån att vara in spirit.

Jag skrev om rösten vår vår inre kompass i lektion #9 och jag tror att inspiration är en av de rösterna. När vi känner oss inspirerade är vi på rätt väg.

Jag har verkligen känt mig otroligt inspirerad sen jag startade den här bloggen och sen jag satte tid åt sidan för att hålla mig inspirerad och med en hög vibration. Jag har samlat några av mina bästa inspirations- och informationskällor på sidan ovanför titeln på bloggen. Ta en titt där och se om några av alla dessa fantastiska personer kan inspirera även dig.

We all need to take responsibility for keeping our energy on a high level, both for our own sake and for the good of the world. I think that finding what inspires you is a truly spiritual practice that will always keep our energy high. The word inspired comes from being in spirit after all.

I wrote about the language of our inner guidance system in lesson #9 and I think that inspiration is one of those languages just as well. When we feel inspired we are on the right path.

I’ve felt incredabily inspired since I started this blog and since I put time aside to give room for keeping myself inspired and on high energy vibrations. I’ve gathered some of my greatest sources of inspirationon the new page above the headline of the blog. Please take a peek on these incredible people and see if they can inspire you as well.

IMG_3638
With all my love,
Helena

I varje situation har vi alltid tre val

Den här lektionen har verkligen hjälpt mig när jag fastnar i mitt sätt att tänka eller när jag blir riktigt frustrerad och jag tror att den är ganska välkänd.

När du märker att du är i en situation du verkligen inte gillar, till exempel i relation till en utmanande kollega, kan du välja ett av följande tre val;

1. Du förändrar situationen. Om ni har problem med kommunikationen försöker du förändra ditt sätt att kommunicera eller så kan du ge feedback till den andra personen kring vilken typ av kommunikation du hellre skulle vilja se att ni hade (samtidigt som du kommer ihåg att huruvida personen väljer att förändra sitt beteende som en konsekvens av din feedback är helt och hållet deras val). Om du inte kan förändra situationen…
2. … kan du lämna den. I relation till den utmanande kollegan kan det här faktiskt betyda att du lämnar jobbet eller det team där du jobbar, vilket kan, beroende på omständigheterna, vara en bra eller dålig idé. Om du inte kan lämna situationen…
3. … kan du acceptera den. Att acceptera är inte alltid lätt, men det är alltid ett val vi har. I fallet med den utmanande kollegan betyder det att du behöver acceptera din kollega som hen är, kommunikationen som den är och situationen som den är. Släppa taget om motståndet.

Det du inte kan förändra det kan du acceptera och det du har accepterat har redan förändrats. Jag tror det kommer från en text av Tomas Andersson Wij och jag tror verkligen att det är sant.

 

Hur vi kan jobba på vår förmåga att acceptera är en helt annan fråga som vi kan diskuera i en annan lektion.

Vilken är din erfarenhet att strategierna ovan? Vilka är dina bästa verktyg för att släppa taget om motståndet och göra rum för acceptans?

This is a lesson I find very useful whenever I get stuck in my way of thinking or when I get really frustrated about something and I think it’s very commonly known.

If you find yourself in a situation you really don’t like, for exapmle in relation to a challenging collegue you can choose one of three choices;

1. You can change the situation. If you have trouble communicating you’ll try and change your way of communicating or you can give feedback to the other person on what kind of communication you would like to see instead (keeping in mind that whether the other person actually want to change as a consequence of your feedback is entirely up to them). If you cannot change the situation…
2. … you can leave it. In the case of the collegue this might actually mean leaving the job or the team, which can, depending on the circumstances, be a good or a bad idea. If you cannot leave the situation…
3. … you can accept it. Accepting isn’t always easy to do, but it is always an option. In the case of the collegue this means you need to accept your collegue as he/she is, the communication as it is and the situation as it is. Letting go of resistance.

What you cannot change you can accept and what you have accepted has already changed.

I think we use so much unnecessary energy, I know I do, resisting situations or circumstances where we could choose one of the three options; changing, leaving or accepting. Resistance is eating energy and building stress and that is never going to be of benefit of our health.

How to work on accepting is a totally different practice, but let’s discuss that in a different lesson.

What are your experiences of the strategies above? What are your best tools for letting go of resistance in favor of acceptance?

IMG_3631
With all my love,
Helena

Vad du sätter på utsidan kommer att ta sig in

Vår hud är vårt största organ. Och, som vi vet, kan till exempel svett ta sig ut genom huden, vilket även betyder att saker kan ta sig in.

Detta blev tydligt för mig några månader efter att jag förändrat min livsstil och vad jag åt. Jag gick till min vanliga frisör för att få slingor i mitt vanligtvis råttfärgade hår. Det skulle jag verkligen inte ha gjort eftersom min kropp nu blivit så ren att jag fick nässelfeber över hela skalpen, nacken och axlarna från de extremt giftiga kemikalier min hårfrisör använde. När jag förändrade min livsstil förstod jag att jag även behövde byta ut mina skönhetsprodukter men tanken hade inte slagit mig att jag också skulle behöva byta frisör.

Jag försöker hålla mig ifrån så många kemikalier som möjligt i allt från lotion och smink till städprodukter och tvättmedel. Vi har inte använt alla dessa kemikalier tillräckligt länge för att veta hur de påverkar oss (även om mer och mer forskning visar att formaldehyd och phalater, som är vanliga i många märken, kan skapa missbildningar och öka östrogenproduktionen) för att inte ens nämna cocktaileffekten allt detta skapar väl inne i våra kroppar.

Det finns en massa riktigt bra ekologiska och rena produkter på marknaden idag. Gå ut och utforska, för din, våra barns och vår planets skull!

Our skin is the biggest organ we have. And, as we know that sweat, for example, can get out from our skin, substances will also get in.

This was made clear for me some months after changing my lifestyle and my diet. I went to my usual hairdresser to get some highlights into my dull looking hair. I really shouldn’t have done that, because since my body had been cleansed in such a deep way I got hives (small red itchy scars) all over my scull, neck and shoulders from the extremly toxic ingredients my hairdresser used. When I changed my lifestyle it was clear to me that I also needed to change what I put on the outside but I hadn’t thought about needing to change hairdresser!

I try to keep away from as many chemicals as possible in everything from lotion and makeup to house cleaning products and dish washing tablets. We haven’t used all these chemicals for long enough to know what effects they have (although there are more and more studies showing that substances like formaldehyde and phthalates’, that are common in our most used brands, can cause malformations and increase the production of estrogen) not to mention the cocktail effect it will have in our bodies.

There are plenty of really great organic and clean products out there. Go have a look for you, your children and the planet!

IMG_3607
With all my love,
Helena

Varför det är så viktigt att välja ekologiskt

Det här är ganska enkelt. Att äta ekologiskt är att stötta livet, att inte göra det är att förstöra det. Det kommer mer och mer forskning som visar på länken mellan att människor blir mer och mer sjuka och det faktum att den mesta av vår mat är full av gifter. För hundra år sedan behövde du inte tänka ekologiskt, allt var redan så naturligt.

För att förenkla det hela, alla de gifter som sprutas på våra grödor är till för att döda. De dödar det vi inte vill ha där men det är oundvikligt att det också ger sig på det vi faktiskt vill behålla. Många av de här kemikalierna, som är giftiga till sin natur, tar sig ner i jorden och ut i våra vatten, in i vår mat och våra kroppar där de tillför en hel del skada. I tester gjorda av Pesticide Action Network, hittade man 42 olika bekämpningsmedel i ett enda konventionellt odlat äpple, bara som ett exempel.

I konventionell odling odlas bara en gröda på ett ställe vilket gör att jorden utarmas. Detta ersätts då med syntetiska näringsämnen och för att hålla insekterna borta så sprutas grödorna med mängder med bekämpningsmedel.

I ekologisk odling odlas många olika grödor på samma ställe eller så får jorden stå i träda mellan sådderna för att säkerställa att näringsämnena i jorden får återhämta sig och man använder sig av naturliga medel såsom trevliga kryp eller tillsatser ifrån komposter.

En av de vanliga argumenten jag hör för att inte välja ekologiskt är att alla de här gifterna behövs för att ge mat till världen och vår växande befolkning. Men, är det verkligen en bra idé att fortsätta att förgifta världen och föda den med det, när det definitivt inte kommer att förbättra vår hälsa, varken moder jords eller människorna som bor hos henne. (För att inte nämna de miljarder dollar de företag som tar fram alla dessa bekämpningsmedel tjänar årligen.) Det måste finnas ett bättre sätt.

Ett annat argument är kostnaden. Konventionellt odlad mat kommer förstås att vara billigare eftersom den växer onaturligt fort och den subventioneras även ofta av staten. Men tänk om det organisk mat kostar faktiskt är den ritkiga kostnaden för mat. Gömd bakom prislappen på konventionellt odlad mat gömmer sig kostnaderna för vår planet i form av förgiftad luft, jord och vatten och alla sjukvårdskostnader för att hantera alla sjukdomar som kommer från exponeringen för alla dessa gifter. Prislappen på det organiska valet tar också även höjd för vettig matprodukter, mänskliga rättigheter, juste behandling av djur och miljö.

Jag brukar ofta argumentera att ingen ju faktiskt har levt ett helt liv på den mat vi äter idag och vi har faktiskt ingen aning om de effekter det kommer att ha än. Men alldeles oavsett, vi blir sjukare och sjukare. Jag tror verkligen att ekologisk mat har haft en stor inverkan på mitt tillfrisknande och jag mår så mycket bättre av att äta mindre men med en högre kvalitet. Varje gång vi väljer ekologiskt ökar vi också efterfrågan på mer hälsosam mat på marknaden.

Ett bra sätt att börja är med the dirty dozen and the clean fifteen. (Se illustrationen nedan.)

Blev jag för politiskt nu tycker du? Det här är så viktigt för mig att jag väljer att vara tydlig. Håller du med mig eller inte? Lämna en kommentar nedan.

This is quite basic. Eating organic foods is supporting life, not doing it is destroying it. There is more and more research showing the link between people getting more and more sick and the fact that most our foods today are packed with toxins. A hundred years ago you didn’t have to go organic because everything was, naturally.

Simply put, pesticides, herbicides and fungicides that are sprayed onto crops are meant to kill. Sure, they kill the unwanted stuff, but it’s inevitable they will harm other things too. Many of these chemicals, which are poisons by their nature, can make their way into our land, water, food and bodies, causing a lot of harm. In tests done by Pesticide Action Network, 42 different pesticides were found on conventionally grown apples, just as an example.

In conventional farming you only grow one crop at one place causing nutrient deprivation in the soil which is replaced by synthetic nutrients and to keep all bugs away you spray it with tons of pesticides, herbicides and fungicides.

In organic farming you grow multiple crops in one place, or let the soil rest for a year in between to ensure it keeps its nutrients and you use natural ways of pest control like compounds derived from mother nature, friendly bugs or compost-based fertilizers.

One of the most common comments I get for not going organic is that all these toxins are needed to feed the world and the growing population. But, is it really a good idea to keep feeding the world with toxins, it’ll definately not improve world health, not the nature that we live from and not the people inhabiting this beutiful earth. (Not to mention the billions of dollars these chemical companies make yearly.) There’s got to be a better way.

Another argument is the cost. Well,of course, since it’s easier to grow more faster when it comes to conventional foods and it also has more support from the state the price tag for organic will be higher. But what if the cost of organic food is the real price of food. Hidden beneath the cheaper sticker on conventional items are the costs to our planet in terms of polluted air, soil and water, and the healthcare costs associated with treating the ill effects of toxic exposure. While the price tag on an organic apple also often takes into account such concerns as appropriate scale of food production, labor rights, animal welfare and environmental health.

As I often say, no one has ever lived a whole life on the foods we eat today so we really don’t know the full effects yet. But at the same time, we get more and more sick. I truly believe in organic foods having a great impact on my recovery and I feel so much better by eating less but with higher quality. Every time we make a decision to buy something organic we also increase the demand for more healthy foods on the market.

A good way to start is with the clean fifteen and the dirty dozen.

IMG_0003
Too political for you? This is so important to me that I’m going to speak my mind. Do you think otherwise or do you agree? Leave a comment below.

With all my love,
Helena

Du behöver inte hitta din röst, du behöver ge dig själv tillåtelse att använda den

Jag tror att vi ofta blir vilseledda av rädslan när vi försöker vara dem vi är. Vi är rädda att inte ska bli accepterade, att andra ska tycka att vi är konstiga, eller dumma eller inte tillräckligt bra. Så, vi försöker forma oss för att passa in, för att bli så strömlinjeformade som möjligt, för att inte vara den där udda fågeln. När vi gör det så döljer vi vår eget ljus, det som gör oss unika.

Det är där jag är varannan dag med den här bloggen. Vad håller jag på med? Vad ska folk tänka? Tänk om jag blir dömd av andra? Är jag sann mot mig själv eller försöker jag vara någon annan? Försöker jag bara passa in?

Min underbara yogalärare lärde mig något viktigt på det här ämnet för några år sedan. Jag hade blivit vägledd till yoga med fokus på hjärtchakrat eftersom jag hade en del blockeringar där. Efter några månaders praktik kom jag tillbaka till henne alldeles till mig Jag är så glad att mitt hjärta nu har fått en röst och hon rättade mig vänligt Nej, Helena, ditt hjärta har alltid haft en röst, det är bara du som har lärt dig att lyssna. Det blev en så viktig insikt som jag är så tacksam för.

Det är vad jag hoppas för den här bloggen, att jag ska vara den jag är. Sann. Modig. Från mitt hjärta till ditt.

I think that many a time we get blindsided by fear when trying to be who we are. We are scared that we won’t be accepted, that people might think we are strange, or stupid or not good enough. So, we try to mould ourselves to fit in, to be as streamline as possible, to not be an oddball. When we do that we are hiding our own awesomeness, what really makes us unique.

That’s where I am every second day with this blog. What am I doing? What will people think? What if people judge me? Am I being me or trying to be someone else? Trying to fit it?

My wonderful yoga teacher taught me a lesson in this a couple of years ago. I had been guided to a yoga training focusing on my heart chakra since I had a lot of blockages there. After I couple of months of practicing I got back to her all excited I am so happy that my heart now has a voice and she tenderly corrected me No, Helena, your heart has always had a voice, all you did was to learn to listen. Such a beutiful lesson that I’m forever grateful for.

So, this is what I hope for this blog as well, to be me. To be true. To be courages. From my heart to yours.

IMG_3640
With all my love,
Helena