Inlägg

I dina erfarenheter ligger ofta svaret

Fokusera hellre på att förstå än att bli förstådd. Jag älskar det och gör mitt bästa för att leva med den parollen varje dag. Jag fick ett bra tips härom dagen kring hur vi kan praktisera detta i relation till andra. 

Svara på frågan med en erfarenhet ur ditt liv. 

Jag tror att vi är goda varelser som agerar rationellt utifrån vårt egna perspektiv. Praktisera nyfikenhet gentemot din medmänniskor, avvakta med dömandet. 

Varför röstade du som du gjorde? Svara med en erfarenhet ur ditt liv. Varför var du dömande mot den där personen? Svara med en erfarenhet från ditt liv. Varför vågade du inte testa den där idén? Svara med en erfarenhet från ditt liv. 

Om vi ställer dessa frågan med ett öppet sinne, med nyfikenhet snarare än dömande, tror jag att vi kommer att lära oss en hel del. Jag tror att vi kommer att bli bättre och bättre på att klättra upp i den andres utkikstorn, att vi kommer att bli förvånade ibland och framför allt, att vi kommer att förstå lite mer. Om vi hade varit med om samma sak, om vi varit i deras skor, kanske hade vi agerat på precis samma sätt, kanske hade vi tolkat situationen liknande? Tänk om andra skulle möta dig på samma sätt? Med en stor portion nyfikenhet och stark vilja att förstå. Tänk om? Det börjar med mig, det börjar med dig. 

Med all min kärlek, 

Helena

Vi handlar rationellt utifrån vårt perspektiv

Det här är verkligen ett återkommande tema i mitt liv, inom alla områden – min starka övertygelse att människor handlar rationellt utifrån sitt egna perspektiv. Men när jag ser hur vi ofta beter oss mot varandra, hur vi ibland attackerar, hetsar upp oss eller bara himlar med ögonen när den andra inte ser, så undrar jag vad vi egentligen tänker om varann. 

Fokusera hellre på att förstå än att bli förstådd. 

Väldigt få människor tror jag vaknar på morgonen och tänker ”idag ska jag göra ett riktigt dåligt jobb”, ”idag ska jag vara en riktigt oförstående partner” eller ”idag ska jag köra riktigt konstigt i trafiken”. Vi gör alla så gott vi kan, utifrån våra resurser och förutsättningar. Tänk om vi istället skulle utgå ifrån det? 

En kollega som inte sköter sitt jobb som du tycker hen borde göra kanske faktiskt har fått andra instruktioner eller har andra erfarenheter än du vilket gör att deras beteende är rationellt för dem. Din partner som inte tycks förstå kanske är jätterädd att visa sina känslor och stanna upp och möta dig, baserat på sina tidigare erfarenheter eller sin osäkerhet. En trafikant som beter sig konstigt kanske har varit med om en läskig olycka och har precis bestämt sig för att våga sig ut på vägarna igen. Vad vet jag? Vad vet du? Vi vet mer om vi frågar, visar nyfikenhet, försöker förstå genom att klättra upp i den andres utkikstorn. 

Vad skulle hända om du bestämde dig för att under en dag  radera tesen ”vad är det för fel på folk!” och istället utgå ifrån att människor vill väl, gör så gott de kan och agerar rationellt? Jag lovar dig att det blir en både skön och spännande dag! 

Med all min kärlek, 

Helena

Fokusera på det vackra

Det är mycket i världen som skrämmer idag, som ser ut som ondska och som får många att fundera över vart vi är på väg. Men runt allt det fula finns så mycket som är vackert, ser du det? 

Relationer som läks när allt det som var ”oviktigt” tas ifrån dem. Gemenskapen som föds ur en delad smärta. Alla kärleksmanifestationer som skapas som en motreaktion mot det onda. Människor som vaknar upp efter en kris och delar med sig av sina lärdomar till andra. Kroppens fantastiska självläkningsförmåga när vi ger den förutsättningar. Styrkan som byggs i motvind. Hoppet som spirar. Visdomen som kommer av erfarenhet.

There is a crack in everything, that’s where the light gets in. ~ Leonard Cohen

Jag tror att det vi fokuserar på växer. Jag tror att vi har alla möjligheter att förändra världen till det bättre. Om vi alla fokuserar på att hitta vår gåvor, utveckla dem och dela med oss. Om vi alla försöker förstå hellre än att bli förstådda. Om vi väljer att möta rädsla med kärlek om och om och om igen. 

Darkness can not drive out darkness, only light can do that.

Fokusera på det vackra i ditt liv, märk hur det växer och multipliceras och sprider sig och plötsligt så vaknar du en dag och hela världen är vacker. 

Med all min kärlek,

Helena

Uppmärksamma också slutet på känslan

Vi är ofta ganska bra på att identifiera när en känsla börjar men missar ofta när det tar slut. Det är svårt att missa när vi blir irriterade, rent av förbannade eller riktigt ledsna och jag tror att vi ofta misstar den ”negativa” känslan, eftersom den är så stark när den blommor upp, för att vara mycket mer långvarig än den är. Vi tror ofta att vi gått och känt oss irriterade hela dagen när det faktiskt bara var i fem minuter som känslan var riktigt intensiv, sedan mattades den av och helt plötsligt var den borta.

Om vi nu ska ägna åt det här med att lära känna våra känslor, identifiera dem och hantera dem så tycker jag också vi ska uppmärksamma när de inte längre är där. Jag menar, de får nog tillräckligt med uppmärksamhet som det är. Märk när den börjar och försök förstå varifrån den kommer och korrigera i enlighet. Men kom ihåg att du inte är känslan, du har den. Märk sedan även när den försvinner, eller åtminstone när den är borta. 

Ingen känsla varar för evigt, även om det kan kännas så. 

Med all min kärlek,

Helena

Vi är mer lika än vi är olika

Ibland kan det verkligen vara en utmaning att förstå andra människor, men som jag skrivit om många gånger förut, så tror jag att vi kan om vi verkligen försöker. Vi är mer lika än vi är olika. 

Vi kanske inte alltid förstår reaktionen som känslan triggar men vi har alla känt känslan. Fokusera på den. Var nyfiken på känslan som personen ger uttryck för. Kanske skulle du uttrycka den på andra sätt men det har att göra med dina erfarenheter, din uppfostran och din kultur och det är det som skiljer oss åt, inte själva känslan. 

Ilska kan ta sig uttryck i höjda röster, hårda ord eller utåtagerande, men lika gärna i introversion, tillknäppthet eller tårar. Sorg kan se ut som ilska eller irritation. Glädje kan skapa skuld som ger en ångestreaktion för den som inte tror sig vara värd den. 

Oavsett reaktion så är den ett försök till uttryck av en känslan. Förstå känslan och du kan förstå människan. 

Med all min kärlek,

Helena

Vakna innan väckarklockan ringer

Jag menar inte den som väcker oss för att gå upp till jobbet, jag menar väckarklockan som påminner oss om att vi behöver ändra riktning i våra liv.

Ofta behövs det en kris för att vi ska vakna upp, vi behöver gå hela vägen till vägs ände för att förstå att vi behöver hitta en annan väg. Men är det verkligen nödvändigt att gå in i väggen innan vi fattar att vi behöver sakta ner? Att ta ut skilsmässa innan vi förstår att vi behöver vårda våra relationer? Att bli riktigt sjuk innan vi börjar lyssna på kroppen?

Ibland tror jag krisen har en viktig funktion i våra liv. Ibland kan vi behöva ner på botten för att hitta fotfäste att resa oss upp. Men jag tror också att vi kan lära oss att vakna upp tidigare, att öva upp förmågan att lyssna in, att uppfatta signalerna och ständigt justera riktningen i enlighet. 

Jag övar. Jag lyssnar efter signalerna. Ibland behöver de bli ganska tydliga innan jag fattar, men jag förstår bättre och bättre och jag tror att jag vaknar före väckarklockan oftare idag än jag gjorde förr. Det är framsteg. 

Med all min kärlek,

Helena

Vi får bara ena versionen

Vi får alltid bara en historia, en version av våra liv. Den version vi får uppleva är en konsekvens av våra val. Ibland fastnar jag i ”tänk om” men jag övar på att släppa taget om det eftersom det inte leder någon vart och jag bara kan förhålla mig till den version jag lever i. Om ni har sett filmen Sliding doors förstår ni vad jag pratar om.

Jag kan fundera på hur mitt liv hade sett ut om jag inte hade påbörjat en enorm livstilsförändring i mitt liv för fyra år sedan? Vad hade hänt om jag valt att plugga det som verkade duktigast och inte det jag valde som var roligast? Var hade jag varit idag om jag sagt ja den där gången jag sa nej? Inget av det där kommer jag att få svar på. 

Vi gör alla val, hela tiden, de är varken rätt eller fel, men de har konsekvenser, som vi behöver förhålla oss till och ta ansvar för. Vi förstår inte alltid allting och jag tror att det är det som är en del av charmen med att vara människa. Men vi behöver förstå när det är dags att släppa taget. Vad behöver du släppa taget om? 

Med all min kärlek,

Helena

Jag skriver för att förstå mig själv

Hur lär du känna dig själv? Vilka knep har du för att fördjupa din relation med dig själv? Vad gör du för att bena ut vad du tycker, tänker och känner?

För mig är skrivandet en så viktig del. Och pratandet. Ofta inser jag i efterhand att jag inte riktigt förstått en tanke, situation eller reaktion förrän jag formulerat mig kring den. Ibland förstår jag att det är dags att skriva mig ur det jag just nu går igenom. Ibland skriver jag i min dagbok, ibland pratar jag med en vän och ibland skriver jag här. Men det blir tydligare och tydligare för mig att det är vad jag behöver; Få ut det ur mitt inre för att kunna betrakta på lite avstånd för att sedan förstå mig själv.  

 
Med all min kärlek,

Helena

Jag kan ha fel, jag kan ha fel, jag kan ha fel

Jag älskar det här mantrat jag fick av Björn Natthiko Lindeblad på ett retreat för några år sedan. Han hade i sin tur fått det ifrån någon av alla de munkar han träffat under sina 16 år som skogsmunk.

Det tilltalar mig dels för att det påminner mig om att jag inte alltid behöver tro på mina tankar men också insikten att ju mer jag förstår, desto mer förstår jag att jag inte förstår. Jag kan ha fel. 

Jag älskar att jag kan ha fel. Jag älskar att det är okej. Det betyder inte att vi ska bli förlamade där vi står. Det betyder bara att vi utvecklas. Det betyder inte att vi ska slå på oss själva när vi upptäcker att det var så, vi hade fel. Det betyder bara att vi ska vara nyfikna och öppna för alternativa lösningar. 
Men, vad vet jag, jag kan ha fel. 

 
Med all min kärlek,

Helena

Jag har aldrig träffat en människa jag inte kunnat förstå

Om jag verkligen försökt alltså, verkligen ansträngt mig. Visst, jag stöter hela tiden på människor som jag uppfattar som galna, dåliga eller konstiga (även om jag älskar konstigt). Men när jag väl lägger min energi på att förstå så gör jag alltid det.

Jag tänker det som två utkikstorn. Jag är i mitt och du är i ditt, utkikstorn. Det är utifrån våra respektive utsiktsplatser vi ser världen och filtrerar allt som kommer i vår väg. Våra utkikstorn är byggda på kunskap, erfarenheter, personlighet, värderingar och kultur. Du och jag diskuterar ett träd. Vi är båda överens om att trädet vi båda tittar på är ett vackert träd. Vi är överens om att vi vill använda trädet på något sätt. Men när du börjar prata om att dricka kokosvatten så förlorar du mig eftersom du inte kan dricka kokosvatten från en tall vilket är det jag ser. Vi börjar argumentera huruvida vi ska dricka kokosvatten eller inte och du missförstår mig och tror att jag inte vet att det finns kokosvatten inuti en kokosnöt. Det är då jag bestämmer mig för att lämna mitt utkikstorn, min ståndpunkt och klättra upp i ditt. När jag kommer upp i ditt utkikstorn ser jag att du tittar på en palm och förstår med en gång varför du höll på att prata om kokosvatten. Jag kan också förklara för dig att jag trodde, eller utifrån mitt utkikstorn, så diskuterade vi en tall och det var därför jag inte förstod dig.

Jag tänker att i all kommunikation så är det mitt jobb att försöka förstå dig och ditt jobb att försöka förstå mig samtidigt som jag kommer ihåg och håller fokus på att jag är ansvarig för mig själv, mina tankar, känslor, ageranden och reageranden. Jag försöker göra det genom att ha ett öppet sinne, ställa öppna frågor, vara nyfiken och försöka släppa så många av mina fördomar som jag kan. Alltid när jag anstränger mig och lyckas klättra upp i den andres utkikstorn så förstår jag varför personen beter sig som den gör.

Fokusera hellre på att förstå än att bli förstådd. 

 
Med all min kärlek,

Helena